Smaka på Enköping
– för fjärde året 2018.

 Succé med 15 000 besökare förra året.

HISTORIA

Smaka på Enköping

Hade premiär år 2015 som Ekologisk matfest och blomstrade verkligen ut redan första året som en riktig folkfest. Från år 2016 adderades även närproducerad mat och dryck.

Smaka på Enköping är ett arrangemang inom Trädgårdsdagen som firade 10-års jubileum år 2014 och är en del av det spännande samarbetet ”Så som i Enköping”, där Enköpings kommun, föreningar, studieförbund och företag arbetar med fokus på gröna frågor.

 

Trädgårdsodlarnas paradis

På Erik Dahlbergs kopparstick från mitten av 1600-talet beskrivs Enköping som en ”blomstrande jordbrukstad” med inriktning på trägårdsodling, åkerbruk, boskapsskötsel och fiske. De flesta av stadens invånare var bönder, som odlade på stadens omgivande jordar, ofta tidigare kronoägd mark, som olika regenter donerat för att uppmuntra stadens jordbruksproduktion. Under 1700-talet fick Enköping en allt tydligare profil som uppstad” för jordbruksprodukter till Stockholm. Överallt i staden fanns små täppor, trädgårdar, och odlingar för spannmål, lökväxter, morötter, bönskidor, kålrötter, och persiljerötter, palsternackor, potatis och rödbetor. Alltså ännu inga pepparötter. Den i Uppsala verksamme boktryckaren, tidningsmannen och författaren Lars Salvius (1706-1773) kallade Enköping för ”Trädgårdsodlarnas paradis”. Eftersom det flesta Enköpingsbor levde på jordbruk och trädgårdsskötsel fanns både hästar och kor inom staden. Många gårdsägare hade bostad, stall och ladugård på en och samma tomt. Pepparotsodlingen, som staden är känd för, kom att dominera trädgårdsskötseln under 1800-talets andra hälft och långt in på 1900-talet.

 

Kryddgården

Intill den kungsgård som Johan III lät bygga 1583 på Stora Torgets östra sida där tidigare Rådhuset stått, anlades året efter en Kunglig trädgård, Kryddgården. Trots att kungsgården brann ned 1609 verkar det som om Kryddgården har underhållits. Mellan 1603-1610 sköttes den av ”Mårten trädgårdsmästare och 1614 nämns Gabriel Gunnarsson som kryddgårdsmästare. Efter stadsbranden 1622 gav staten tillbaka Kryddgården till staden, med vilkor att avkastningen skulle gå till att höja borgmästarens lön. År 1628 gav kronan också tillbaka den obebyggda tomt där kungsgården stått mot löfte att staden skulle bygga en rådstuga där. Men stadens styresmän gjorde sig ingen brådska, först vid början av 1700-talet byggdes rådstugan vid Kalktorget. Det som idag finns kvar av den kungliga trädgårdsanläggningen i Enköping är bara namnet ”kryddgården” som finns i dagens Kryddgårdsgatan och stadsdelen Kryddgården.

Källa: Texten ovan är en del av Håkan Walls stora artikel i Enköpingsposten om Enköping som Trädgårdsstad, måndagen den 19 maj 2014.

UTSTÄLLARE 2017

Utställare_Mat_v20170825

UTSTÄLLARE 2016

Utställare_20160822

UTSTÄLLARE 2015

Utställare_20160822